Utan att vara NATO-medlem ingår Sverige ett extremt långtgående avtal med USA, som fullständigt underminerar landets möjlighet till att föra en självständig säkerhetspolitik. Beslut fattas utan debatt och bakom ryggen på svenska folket. Den officiella hotbilden är fake: Ryssland kommer icke att angripa Gotland, men ryska missiler kommer nu helt naturligt att vara riktade mot Sverige och affyras som de första – om! Sverige kan lika väl lägga ner försvarsdepartementet och låta Pentagon och State sköta resten.

Sverige är nu helt säker på att bli inddragen omdelbart i USA:s krig – landet som krigat mer och dödat fler än något annan land sedan 1945 och som just nu er huvudansvarig för Israels folkemord.

Det händer med standardargumentet att det ska göra Sverige säkrare och att landet kan få tidigare och snabbare “hjälp” av USA t ex i fall någon försöker ockupera Sverige – nej, inte ens det men ett isolerat angrepp på Gotland, enligt landets försvarsminister.

Och (vilse)ledande militaristiske mainstream medier ställer inte en enda kritisk fråga.

Här ser du ett par exempel på hur public service Sveriges Television (SVT) behandlar dessa frågor – om försvarsavtalet; varför avtalet inte uteslutar kärnvapen i Sverige; vad innebär försvarsavtalet; avtalet har inga begränsingar – och naturligtvis använder SVT en regementschef till att tala om för oss hur bra det här är; och här baserna (17 st !!), som USA får tillgång till.

Ingen som skulle kunna resa kritiska frågor kring det här har SVT:s intresse. SVT uppträder som språkrör för Pentagon och svenska regeringen, inte som kritiskt problematiserande eller den klassiska fjärde statsmakten.

Kan det bli dummare? Naturligtvis kan det det – så länge svenska folket fortsätter att ge fan i sin säkerhet och blåögd tror på medier och politiker.

Historien kommer att döma dem hårt som i panik över Rysslands – av NATO provocerade – angrepp på Ukraina övergav grundprinciperna för Sveriges säkerhet och dess suveräniteten och gjorde sig mer solidariska med USA än med svenska folkets säkerhet. Utan någon bredare utredning eller konsekvensanalys.

Och hur vet vi det?

Det vet vi därför att någon omfattande, kompetent och seriös analys, utredning, kommissionsrapport eller offentlig diskussion aldrig fördes inför dåvarande statsminister Magdalena Anderssonsoch hennes regering huvud- och tanklöst skickade ansökan om svenskt NATO-medlemsskap.

Det gjorde hon med det mest irrationella populistiska och kunskapslösa argument, att vi svenskar kan vara oeniga om mycket men vi är eniga om att vi älskar Sverige och att det är värd att försvaras – och det ska försvaras i NATO.

Så talar man i en kakistokrati, inte in en upplyst demokrati.

Det som pågår nu är inte ens en naturlig del av ett möjligt kommande svenskt NATO-medlemsskap. Till exempel har Danmark aldrig ställt upp för USA på detta extrema sätt. Danmark har en rad begränsningar på sitt NATO-medlemsskap:

• Inga främmande trupp på danskt territorium.

• Ingen förhandlagring av vapen på danskt territorium.

• Inga kärnvapen på danskt territorium.

• Inget deltagande i NATO:s nuclear planning group.

Så har det varit för NATO-landet Danmark sedan 1949. Det återges på fel sätt i svenska regeringens deklaration om dessa frågor. Och visst kan Danmark komma att ändra på dessa förbehåll.

Men på ungefär ett år har Sverige gått långt vidare utan att vara NATO-medlem än NATO-landet Danmark under 74 år!

Det finns inga offentligt tillgängliga riskbedömningar – eller pro- et contra medlemsskap och samarbete av denna typen med USA – som svenska folket någonsin har fått ta ställning till.

Dagens politik bryter fullständigt mot en gammal grundmurad demokratisk princip om att svenska folket ska få full information, ta ställning til politiska vägval på basis av dokument som gått ut på remiss, ha möjlighet till debatt och förstå innebörden av kommande beslut så att säkerhetspolitiken kan sägas att vara förankrad i “folkhemmet.”

Det sätt på vilket regeringen Andersson och regeringen Kristersson framhärdar i total förakt för klassisk demokrati och svenskt säkerhetspolitiska tänkande och därmed indiskutabelt äventyrar folkets säkerhet är värdig en diktaturstat.

Landförräderi i fredstid?