SÄhÀr skrev Mats SkogkÀr pÄ ledarplats i Sydsvenska Dagbladet:
Hotet frÄn Iran
Senast uppdaterad: 26 februari 2008 23:55
Jerusalem-Malmö.
Det rÄder knappast nÄgon tvekan om vad man i Israel uppfattar som det största hotet mot det egna landets existens: regimen i Iran.
Det gÀller frÄn mannen och kvinnan pÄ gatan upp till landets högsta militÀra och politiska ledning.
âIran Ă€r den största utmaningen vi stĂ„r inför, pĂ„ kort, medellĂ„ng och lĂ„ng sikt.â
Det konstaterar Benny Dagan, bitrÀdande chef vid det israeliska utrikesdepartementets avdelning för strategiska studier.
âNĂ„gon gĂ„ng i framtiden kommer Iran att nĂ„ militĂ€r, nukleĂ€r kapacitet.â
Och det handlar enligt Dagan inte om nĂ„gon avlĂ€gsen framtid. Detta scenario kan â i vĂ€rsta fall â vara verklighet redan nĂ€sta Ă„r, 2009.
âDĂ„ kan de ha tillrĂ€ckligt med klyvbart material för att tillverka kĂ€rnvapen. Om det skulle dröja till 2010 eller 2011 har egentligen ingen betydelse för vĂ„r del.â
Den rapport det internationella atomenergiorganet IAEA offentliggjorde i slutet av förra veckan ger stöd för de israeliska farhÄgorna. Enligt IAEA tycks Iran snarare intensifiera sitt anrikningsarbete Àn bromsa det. I söndags bekrÀftade Iran ocksÄ att landet börjat anvÀnda nya centrifuger, med mer Àn dubbelt sÄ stor kapacitet som de gamla, för anrikning av uran.
Fler Àn Israel har anledning att ta hotet frÄn Iran pÄ allvar. Ett Iran med kÀrnvapenkapacitet skulle i ett slag förÀndra hela maktbalansen i Mellanöstern och förmodligen inte bara dÀr.
PÄ fredag vÀntas FN:s sÀkerhetsrÄd rösta om ytterligare sanktioner mot Iran. Det Àr ett hot som Iran viftar bort vilket inte förvÄnar: omvÀrlden har under flera Är visat en nÀrmast total oförmÄga att hitta en fungerande strategi mot Iran.
NÀr USA:s samlade underrÀttelsetjÀnster i rapporten Iran: Nuclear Intentions and Capabilities i slutet av förra Äret gjorde den överraskande bedömningen att Iran med största sannolikhet avbrutit sitt program för kÀrnvapenutveckling redan hösten 2003, blev förvirringen total. FrÄn israeliskt hÄll uttryckte man omedelbart sina tvivel pÄ rapportens slutsatser. Andra ville gÀrna tro pÄ den. Idag framstÄr rapporten som mer eller mindre överspelad. Iran fortsÀtter att anrika uran och att utveckla robotar som kan bÀra kÀrnvapen.
FortsĂ€tter gör ocksĂ„ president Mahmud Ahmadinejad, liksom andra framtrĂ€dande iranska makthavare, med sina hatfyllda utfall mot Israel. Nyligen beskrev Ahmadinejad Israel som en âsvart och smutsig mikrobâ â en sjukdomsframkallande sĂ„dan fĂ„r man förmoda. Ett annat och vanligt invektiv frĂ„n det hĂ„llet Ă€r att beskriva Israel som en âcancersvulstâ.
Som alla vet Àr bakterier, virus och cancersvulster sÄdant man vill bli kvitt snarast möjligt och helst för gott.
Om det judiska folket lÀrt sig nÄgot genom Ärhundradena sÄ Àr det vart sÄdant tal kan leda.
Mats SkogkÀr
Jag fann anledning till att kritisera denna framstĂ€llning. Sydsvenskan tog inte in det under sin Debatt eller i nĂ€rheten av ledarsidan utan – den 4:e mars – under “Ordet” för insĂ€ndare:
Hotet mot Iran: Okunnighet eller propaganda pÄ ledarplats?
PĂ„ ledarsidan den 27:e februari vill Mats SkogkĂ€r ha lĂ€sarna att tro att Iran Ă€r ett hot mot Israel och vĂ€rlden. Antingen kĂ€nner han till den större bilden och dĂ„ Ă€r han propagandist eller ocksĂ„ Ă€r han bara för okunnig för att skriva om “Hotet frĂ„n Iran”.
Det Àr OK att vara pro-israelisk men inte att strunta i minimumskundskaper om sakfrÄgan.
Hans enda kĂ€llor Ă€r israeliska – men inte den israeliska utrikesministern, som nyligen sade att Iran knappast Ă€r nĂ„got allvarligt hot. Hans nĂ€mnar inte att Iran har stora framtida behov av energi ocksĂ„ utöver sin egen olja. Inte att IAEA, det internationella atomenergiorganet, inte ger stöd för hans alarmism.
Han nĂ€mner inte att Iran inte i modern tid har invaderat nĂ„gon (till skillnad frĂ„n Israel), att det har goda anledningar att kĂ€nna sig hotat – USA:s krig och megabaser i Irak, kĂ€rnvapen i Pakistan o Indien, demonisering, krigshot och sanktioner frĂ„n vĂ€st – utan anledning.
Tarvligast av allt upplyser han inte att Israel sjÀlvt har 200-300 kÀrnvapen, att alla andra i Mellanöstern upplever dessa vapen och Israels politik som hotfull, att det Àr den enda staten som i Ärtionden trotsat FN:s resolutioner om att hela Mellanöstern ska vara atomvapenfri och att det ska dra sig tillbaka frÄn ockuperade territorier. Inte heller att Israel inte Àr med i IAEA medan Iran Àr det.
SkogkÀr insinuerar i sin slutkklÀm att den iranske president Ahmedinejad Àr en ny Hitler. Det vittnar om att han inte lÀst vad Amedinejad faktiskt har sagt, alltsÄ noll kÀllkritik.
Fri press – javisst: friheten till att vara sĂ„ okunnig eller propagandistisk man vill och till att lura lĂ€sarna in i en fruktan vars enda syfte Ă€r att legitimera den ena sidans – och USA:s – vĂ„ld och dubbelmoral i Ă„rtionden.
JAN ĂBERG, docent, direktör
Transnationella Stiftelsen för Freds- och Framtidsforskning, Lund
oberg@transnational.org
http://www.transnational.org
– till vilket Mats SkogkĂ€r svarade:
Kommentar överflödig
Jan Ăbergs inlĂ€gg talar egentligen för sig sjĂ€lvt.
Men eftersom han lÀgger sÄ stor vikt vid den israeliska utrikesministern Tzipi Livnis syn pÄ Iran ska jag citera vad hon sade vid ett besök i Tokyo den 18 januari i Är:
“Iran is a threat, not only to Israel; it is a threat to the world.”
Jag tror att en översÀttning Àr överflödig, ytterligare kommentarer likasÄ.
Mats SkogkÀr
ledarredaktionen Sydsvenskan
Ăberg #1190