Det är dags att skilja mellan olika fredsbegrepp – livets och civilisationens fred och freden som upprustning, krig och annan förstörelse; den senare är en besudling av den första. Detta pris representerar det senare, ett Rest In Peace – RIP – pris i tider då krig har blivit fred, verklig fred har upphävts – och ni blir lurade av kakistokraterna i den skenande militarismen, som – om de tillåts fortsätta – kommer att förstöra vårt samhälle på samma sätt som cancer förstör vår kropp.
Det är en av de otaliga absurda händelserna inom säkerhetspolitiken i vår mörka tid: Finland och Sverige är stolta över att få ta emot Ewald von Kleist-priset vid Säkerhetskonferensen i München den 17-19 februari 2023.
Danmarks statsminister Mette Frederiksen kommer att hålla huvudtalet. Läs mer här.
München Säkerhetskonferensen är det viktigaste europeiska hökforumet – som historiskt sett växte fram ur von Kleists Wehrkunde-frågor – för alla som tror på mer vapen, upprustning och konfrontation som synonymt med fred och frihet. De har aldrig tänkt på FN-stadgans artikel 1 – att fred skall skapas med fredliga medel – och det har aldrig slagit dessa fredsanalfabeter bland eliterna att om vapen (och fler av dem) kunde ge fred, skulle världen ha sett fred för flera decennier sedan.
Även om sann fred är ett omhuldat globalt normativt värde och ideal är fred inte alls deras mål. Det är i stället en viktig händelse för det västerländska MIMAC-komplexet (Militär-Industriella-Media-Akademiska Komplexet).
•
Nu, som ni kan se på länkarna och fotot ovan, delas priset ut till personer som bidrar till “fred genom dialog”.
Det har tilldelats en hel del personer vars namn man varken förknippar med fred eller dialog – till exempel Henry Kissinger, John McCain och Jens Stoltenberg. Men också några som skulle kunna vara ganska passande, t.ex. FN och Organisationen för säkerhet och samarbete, OSSE.
Men för att skicka en ansökan till NATO? Är det ett exempel på att skapa fred genom dialog?
Är NATO för dialog och fred?
Just nu gör 30 Nato-medlemmar (som står för 58 procent av världens militärutgifter) allt de kan för att göra kriget i Ukraina så långvarigt och skadligt för ukrainarna som de kan. Inte en enda av dem talar på allvar om dialog, förhandlingar eller fred. Vissa ledare för NATOs medlemsstater har nyligen hävdat att de medvetet inte satte press på Ukraina att acceptera och genomföra Minskavtalen eftersom de ville hjälpa Ukraina att vinna tid att beväpna och militarisera sig ytterligare och fortsätta inbördeskriget mot rysktalande människor i Donbas-regionen.
Västliga ledare har sagt till Ukrainas president Zelensky att sluta prata om samtal.
Så, dialog med Ryssland? Det finns ingen – NATO har inte lyssnat på eller anpassat sig till något som ryska ledare har sagt sedan Michail Gorbatjovs dagar för cirka 30 år sedan. Och de lurade honom och Ryssland genom att bryta sina löften om att inte utvidga NATO “en tum” om de fick in det enade Tyskland i alliansen.
Och vem är det som Sverige och Finland nu belönas för att de försöker ansluta sig?
Det är en grupp länder, som upprepade gånger har deltagit i krig, några av dem har kärnvapen, och de har ingripit militärt över hela världen, särskilt i Mellanöstern, och fortsätter att ha en militär närvaro runt om i världen – baser, trupper, sjöövningar, hangarfartyg, you name it.
Det är ett “defensivt” NATO, som dagligen bryter mot bestämmelserna i sin egen stadga, som är en kopia av FN-stadgan, och som argumenterar för att alla tvister ska överföras till FN. Det är en allians som har brutit mot internationell rätt och dödat och lemlästat i till exempel Jugoslavien (utan FN-mandat) och Libyen (genom att gå långt utöver FN-mandatet).
Och NATO:s högste ledare, USA, utmärker sig som varande i en klass för sig när det gäller militarism och krigföring, har dödat och skadat miljontals oskyldiga människor och förstört en rad länder sedan Vietnamkrigen, förlorat alla sina krig moraliskt och politiskt om inte också militärt.
För att citera från John Menadues faktabaserade rapport här:
“USA har aldrig haft ett decennium utan krig. Sedan grundandet 1776 har USA varit i krig 93 procent av tiden. Dessa krig har sträckt sig från den egna hemisfären till Stilla havet, till Europa och senast till Mellanöstern. USA har inlett 201 av 248 väpnade konflikter sedan andra världskrigets slut. Under de senaste decennierna har de flesta av dessa krig varit misslyckade. USA upprätthåller 800 militärbaser eller platser runt om i världen, däribland i Australien. USA har i vår region en massiv utplacering av hårdvara och trupper i Japan, Republiken Korea och Guam.
USA försökte ändra andra länders regeringar 72 gånger under det kalla kriget…”
Och länder som frivilligt ansluter sig till en sådan allians med en sådan ledare får ett pris för fred genom dialog?
Är det verkligen sant?
•
En del av oss – som inte är de minst yrkeskompetenta när det gäller fred och fredsskapande – är övertygade om att fred handlar om att minska alla typer av våld – mot andra människor, kulturer, kön och naturen, å ena sidan, och att främja samhällets individuella och kollektiva förverkligande av potentialer – kort sagt, en mindre våldsam och mer konstruktiv, samlad och tolerant värld. (På samma sätt som läkarens mål är att minska sjukdomar och skapa en positiv hälsa).
Faktum är att de som världen brukade uppfatta som fredsledare var de, som stod för den typen av fred, till exempel Gandhi, Martin Luther King Jr, Daisaku Ikeda, forskare som Johan Galtung, Elise och Kenneth Boulding, fredsrörelsen – inklusive de bortglömda fredshjältarna i alla krigszoner som aldrig får någon uppmärksamhet i våra medier. Alfred Nobel ville belöna dem som arbetar mot krigssystemet, minskar antalet vapen och arméer och förhandlar om fred …
Men detta?
•
Och vissa av oss förknippar fred med liv, kreativitet, tolerans, samexistens, Ubuntu – mänsklighetens grundläggande samhörighet. Med civil, intelligent konfliktlösning (för det kommer alltid att finnas konflikter och meningsskiljaktigheter, men de kan lösas på smarta sätt utan att skada och döda).
Men som vi alla vet vid det här laget – och sedan slutet av det första kalla kriget och den 11 september – förknippas fred också med död och planerad förstörelse – av dem som aldrig tänkt en djupare tanke om fredsbegreppet – .
De säger RIP – Rest in Peace (vila i fred). Fred som tystnad, livlöshet, död och seger på slagfältet eftersom “de andra” förödmjukas, skadas och dödas.
Ovanstående fredspris är förknippat med den destruktiva, inte den konstruktiva freden – det är ett pris för vila i fred. Fred genom dialog? – Nej, fred genom historiskt unik militarism och förberedelse av döden.
Den signal som sänds – men som inte problematiseras i några medier – är följande:
Fred är nu vad Nato gör. Fred är upprustning. Fred är militär styrka. Fred är inte att föra en dialog utan att spela tuff. Fred är att aldrig rannsaka sig själv och fråga sig själv: Har jag möjligen gjort något fel? Fred är att beväpna någon annan för att bekämpa vår fiende, men att inte själv betala ett pris i mänskliga termer. Fred är att skylla på alla andra och se världen i svart-vita färger. Fred är att utse oss själva till den goda, oskyldiga och offervilliga sidan. Och därför är fred att legitimera vår egen pågående obeskrivliga brutalitet, vårt vapenberoende och vårt förakt för andra.
Intressant också? Fredsbyggare – känn, följ, lär av och hedra dessa okända hjältar.
Dessutom:
Fred innebär att aldrig nämna ord som samråd, medling, fredsbevarande, försoning, förlåtelse, empati, ömsesidig förståelse, respekt, ickevåld och tolerans – de är alla otidsenliga och olämpliga.
Ni känner naturligtvis till denna strategi:
“Om du berättar en tillräckligt stor lögn och upprepar den hela tiden kommer folk till slut att tro på den. Lögnen kan upprätthållas endast så länge som staten kan skydda folket från lögnens politiska, ekonomiska och/eller militära konsekvenser. Det blir därför livsviktigt för staten att använda alla sina befogenheter för att förtrycka oliktänkande, för sanningen är lögnens dödsfiende, och därmed är sanningen i förlängningen statens största fiende.”
Det verkar inte vara formulerat av Goebbels, Hitlers PR-chef eller spindoktor. Ett inlägg om The Big Lie på Jewish Virtual Library informerar oss om följande:
“Detta är en utmärkt definition av “den stora lögnen”, men det verkar inte finnas några bevis för att den användes av nazisternas propagandachef Joseph Goebbels, även om den ofta tillskrivs honom… Den ursprungliga beskrivningen av den stora lögnen fanns i Mein Kampf…”.
Det skulle inte förvåna mig om vi snart kommer att få bevittna liknande RIP-priser, som ges postumt till exempelvis Hitler, Mussolini, Stalin eller Goebbels… vem som helst som arbetar flitigt för RIP-freden.
För vår tids fred är en RIP-fred.
Jag gratulerar de finska och svenska regeringarna till priset – och tackar den tyska priskommittén för att den har gjort det så tydligt för världen att se hur snabbt och långt militarismens lemmingar springer mot undergången.
Addendum
Du kan få mycket finare insikter om dessa saker genom att titta på Harold Pinters föreläsning när han mottog Nobelpriset i litteratur 2005. Rubriken är “Konst, sanning och politik”.
Translated with DeepL.com/Translator (free version)