En vind kallad Robert Rauschenberg

Skrivit 1998, men det är min första och enda konstrecension. Rauschenberg er min favoritkonstnär. Han dog den 12:e maj 2008.
Publicerades på Helsingborgs Dagblads kultursida 7 oktober 1998 i en lite kortare utgåva än denna.

‚ÄĚJag k√§nner starkt, grundat p√• m√•nga och olika resor och samarbeten, att kontakten mellan enskilda m√§nniskor genom konst inneh√•ller en stark kraft f√∂r fred. Konsten √§r det minst elitistiska s√§ttet att dela med sig av exotisk och vardaglig information och f√∂rhoppningsvis lockar den oss in i √∂msesidig f√∂rst√•else som gynnar alla…”

Att äntligen komma till Köln, gå runt Kölner-Domen och in på Robert Rauschenbergs retrospektiva utställning känns som när jag som barn fick den där allra mest önskade presenten på julafton.

Nästan 400 arbeten visas, från 1949 till början av 1998, en omskakande Рoch nästan för stor Рupplevelse av det produktiva livsexperimenterande som alltid fascinerat mig hos honom.

Det är en odefinierbar energi och dragningskraft, som jag också upplever i Dylans poesi, Mozarts och Beethovens musik och i Gandhis experiment med sanningen.

Upprepningen som innovation

Mozart kan upplevas l√§tt och ytligt, underh√•llande. Men Mozart g√∂mmer ocks√• d√∂dsfruktan, tragedi, geniets ensamhet, avundskjuka, kamp, som Milos Forman m√§sterligt framst√§llde det i “Amadeus”.

I varje opus av Mozarts ofantliga produktion finns ocks√• n√•got “mozartskt,” som inte g√•r att definiera, n√•got som g√∂r att bara han kunde ha skrivit s√•, oavsett hur olika uttrycksformer han – eklektiskt – spelade p√• och trollade med. Han upprepar sig sj√§lv men p√• st√§ndigt nya s√§tt.

S√• ocks√• med Robert Rauschenberg. Man k√§nner l√§tt igen det “rauschenbergska” √∂ver dessa n√§stan 50 √•r, n√•gonting g√•tfullt med f√§rgarna, teman, penselns eller blyertspennans snabba r√∂relser √∂ver ytor och den lekande l√§tta precisionen. En sublim touch av den evigt f√∂r√§nderliga och dock samma Rauschenberg.

Löftet

Det f√∂rsta verket, fr√•n 1949, best√•r av 14 gulnade A4-stora tr√§snitt med riven kant, samlade l√§ngst uppe med h√§ftklammer och sn√∂ren och st√§llda p√• h√∂gkant. Man kan inte se tr√§snitten inne i “boken” annat √§n i utst√§llningskatalogen. Ovan p√• dessa blad sitter ett n√•got mindre gr√•tt papper p√• vilket han skrivit med versaler – lite grann som i sin namnteckning: ‚ÄĚThis is the first half of a print designed to exist in passing time.‚ÄĚ Och som omslag ett pergamentpapper genom vilket denna text blir lite suddig, f√∂rsiktig.

Utst√§llningskatalogen visar de fjorton sm√• tr√§snitt. Det f√∂rsta trycket √§r helt svart, det andra har ett vitt horisontellt streck, n√§sta tv√•, etc. Det 14:e trycket har 14 streck och √§r halvt vitt, halvt svart. Om det √§r f√∂rsta h√§lften skulle det 28:e slutligen skapa en helt vit yta – kort sagt, den totala transformationen √∂ver “den tid som passerar” – f√∂rmodligen hans egen livstid.

H√§r finns RR’s grundmaterial, g√•tfullhet, f√§rgerna, det of√§rdiga – allt det, som g√•r igen fram till idag. H√§r finns – lite blygsamt bakom pergament – l√∂ftet om att skapa en ny sorts konst. Inte d√•ligt f√∂r en 24-√•ring som bara fyra √•r tidigare sett sin f√∂rsta konstutst√§llning och beslutat sig f√∂r att bli konstn√§r.

Nåväl, följ med runt!

Objekten

V√§gskyltar, stolar, sopkvastar, cyklar, borrmaskiner och andra verktyg, radioapparater, gl√∂dlampor, st√∂vlar, maskindelar, klockor, musikinstrument, badkar, bild√§ck, japanska drakar, sn√∂ren, skrot, l√•nade objekt fr√•n runt om i v√§rlden, altardukar, vindm√∂ller, kartongemballage, d√∂rrar, hinkar, √§pplen, paraplyer…

Images

H√§r finns bilder som sedermera blivit ikoner: Kennedy, rymdfarkoster, Mona Lisa, Abraham Lincoln, apor, indianer (han har sj√§lv Cherokee-r√∂tter), Berlinmuren, pansarvagnar, Venus, affischer, husv√§ggar, andras fotografier och tavlor, antimilitarism, Buddha och BMW, Dante‚Äôs Inferno, amerikansk ikonografi, kroppen, idrottsm√§n, Frihetsgudinnan, l√•dor, siffror…

Material och tekniker

I sin konst anv√§nder sig Rauschenberg av en m√•gfald av tekniker som m√•lat eller ihopknycklat aluminium, tyger, silketryck, √∂verf√∂ring, fresker, fotografi, handm√•lning, installationer, collage, ljus, ljud – och pensel. Och f√§rger f√∂rst√•s: svartvitt, monokromer, den totala blandningen, depressiva och livsbejakande f√§rgar, universum sj√§lvt p√• n√•gra kvadratmeter, faste, rinnande, sammanh√§ngande och st√§nkta/sprutade f√§rger, aggressiva och “l√§ckra” f√§rgkombinationer. Guld, koppar, m√§ssing. Kinesisk, thail√§ndsk, japansk, chilensk, rysk estetik. Och America everywhere! Fotografi, akryl, papper, glas, v√§xtf√§rgar och vatten, fotogravyr och ett gammalt bl√•m√•lat bord!

Interesting too?  Framtidens Lund f√•r inte bli en high-tech oas i en kulturell √∂ken!

Uttryck

Expansion, interkulturella m√∂ten, experiment, “combines”, universalitet, Rauschenberg sj√§lv som ett genomg√•ende tema, intrycken av varje omgivning som b√•de objekt och subjekt; assemblage, ordning ur kaos, kaos ur ordning ibland…rastl√∂shet, self discovery, reproduktion, transformation, flykt, gl√§djen √∂ver vardagens ting och sk√∂nhet, eklekticism ad libitum, v√•rdande av det vackras m√∂jligheter, frenetiskt skaparbehov, praktiskt filosoferende om livet…

‚ÄĚJag √§r s√• glad f√∂r att vara konstn√§r, konstn√§rens spr√•k fungerar √∂verallt. Inget land √§r s√• rikt eller s√• fattigt att det saknar en artistisk kultur. Konstn√§rer kan alltid f√∂rst√• varandra. Jag k√§nner mig lite begr√§nsat nu v√§rlden har blivit mindre. Men jag √§r nu s√• gammal att jag knappast riskerar att inte hitta nytt land, dock m√•nen lockar mig…”

Milton Ernest ‚ÄĚRobert‚ÄĚ Rauschenberg

Ska fylla 73 den 22 oktober i 1998. Har r√∂tter i Holland, Sverige, Tyskland och USA (Cherokee). Fyller barnkammaren i Texas med ‚ÄĚobjekt‚ÄĚ och hade m√§ngder av djur. Frig√∂r sig som 13-√•ring ifr√•n sina fundamentalistiskt kristna f√∂r√§ldrar, n√§r han uppt√§cker att hans passion, att dansa, enligt dem √§r synd.
Tjänstgör i amerikanska flottan 1944-45 och ritar sina kamraters porträtt, men förklarar att han inte tänkt lära sig döda någon; blir omplacerad som teknisk assistent på US Navy neuropsykiatriska klinik i San Diego och arbetar med traumatiserade marinsoldater: antimilitarist och fredsengagemang resten av livet.

1945 går han in på ett konstmuseum i San Diego för första gången i sitt liv och inser att han skulle kunna bli konstnär själv. Numera kanske den erkänt mest betydelsesfulla amerikanska konstnären sedan 1945, en globalkonstnär, gränslös i mer än en bemärkelse och i termer av en nästan obegriplig produktivitet.

Inte att det alltid varit lätt. Han har visats mest i mindre utställningslokaler, på gallerier snarare än på stora museer. Han har, på gott och ont, varit en celebritet i konstvärlden sedan han 1964 vann Venedig-Biennalens guldmedalj. Självfallet ställer omvärlden krav på att hela tiden ska överträffa sig själv. Och hans senaste arbeten är väl också lite mindre kraftfulla, snabbare, lite souvenir, deja vu.

Fredskonstnär med ROCI

Rauschenberg fick tidigt p√• 80-talet id√©n att resa runt i v√§rlden och skapa konst tillsammans med m√§nniskor p√• olika platser. P√• 3-4 √•r skapar han √∂ver 125 stora arbeten, skulpturer, m√•lningar, collage – n√•gra av hans b√§sta, tycker jag. Han kallar projektet Rauschenberg Overseas Culture Interchange, ROCI – det uttalas “rocky” och det √§r tillika namnet p√• hans sk√∂ldpadda p√• Captiva Island i Florida d√§r han mestendels bor och arbetar.

Han fick inget stöd från privatpersoner eller företag. Alla tyckte idén var fåfäng, överambitiös, så han finansierade själv det esta genom att sälja ut av sin egen konstsamling, donerade arbeten överallt, slutligen också till National Gallery i Washington. ROCI förde honom förutom till USA till Malaysia, Tyskland, Sovjetunionen, Kuba, Japan, Kina, Tibet, Venezuela, Mexiko och Chile. För Rauschenberg är fred mera form, närvaro, experiment och medvetenhet och en lovsång till mångfalden Рän ett bestämt innehåll eller politik.

En av hans id√©er var att erbjuda Pan Am att m√•la ett helt flygplan och sedan f√• anv√§nda det som officiellt ROCI-plan runt om i v√§rlden. Pan Am sade nej tack. ‚ÄĚTack gode Gud f√∂r att de gjorde det. Varje g√•ng jag nu stiger ombord p√• ett plan t√§nker att ‘det h√§r skulle jag inte tycka om m√•la!’

Sedan trodde jag att Kodak eller Canon skulle vilja sponsra ROCI. Men inte en enda var intresserad och det var terrific, f√∂r om Du verkligen blir avvisad igen och igen s√• tvingas Du arbeta realistisk. Det faktum att vi inte kunne f√• ROCI att rulla ekonomiskt gav det mycket mer heder och integritet. Med undantag f√∂r hj√§lp fr√•n v√§nner fick vi inte en dime och det skyddade oss fr√•n mycket kritik.”

Interesting too?  Nyt fra Kina - og Peter Frankopans intellektuelle havari

Geni med energi

Ta √•ret 1985 n√§r han var 60. Utst√§llning i Madrid. Tv√• m√•nader med ROCI i Mexico, sex veckor i Venezuela, en m√•nad i Chile; donerar pengar till √•teruppbyggnaden av ett museum d√§r efter en jordb√§vning, bes√∂ker koppargruva i Antofagasta, antar koppar och m√§ssing som grund f√∂r nya fotosilketryck – “Copparheads”-serien uppst√•r. Kopparn symboliserar hans solidaritet med gruvarbetarna och deras kamp mot Pinochets diktatur. Hemma igen, ABC tv-program om Konstens desintegration; sex veckor med Roci i Venezuela. Tar emot diverse utm√§rkelser. Tre veckor med ROCI i Kina d√§r √∂ver 300 000 ser hans arbeten, skapade p√• ort och st√§lle. I Kina talar man om konsten f√∂re och efter Rauschenbergs bes√∂k! Sen tre veckor i Tibet med ROCI. Donerar konstverk och videoutrustning till tibetanska konstn√§rer. Stor utst√§llning hemma i Houston…Etc.

Till skillnad fr√•n kollegan Jasper Johns, som √§r begr√§nsningens, f√∂rdjupandets, psykosymbolikens m√§stare, sl√•r Rauschenberg med ett stort leende ut med armar och ben, rastl√∂s som en Gandhi som experimenterade med sanningen. Han √§r en rastl√∂s nomad, en god forskare och generalist. “Jag j√∂nsar inte runt med det omedvetna,” s√§ger han.

Han har kul Рoch han fruktar att världen på ett eller annat sätt ska försvinna. Genom att reproducera världen gör han förmodligen både den och sig själv lite mer odödliga. Han kan inte låta bli. Livet är att (åter)skapa, hela tiden. Utan att ständigt vara på väg skulle han falla död ner i diket. När han började på ROCI förklarade han också att om han skulle dö mitt i det, så var projektet slut.

“√Ėverallt d√§r jag arbetar handlar det om insikten att “det √§r h√§r du √§r. Man kan bara lyckas med att f√• mest m√∂jligt ut av tiden om man arbetar med flest m√∂jliga saker samtidigt och inte begr√§nsar sig till en enda.”

Gränslöshet

Det makal√∂sa √§r, tror jag, Rauschenbergs f√∂rm√•ga att bevara nyfikenheten och gl√§djen, att manifestera sig och √•terskapa sig sj√§lv genom omgivningen. Ta hans arbeten fr√•n Kina – det √§r han helt igenom med med images, skrifttecken, objekt, r√∂relser och f√§rgval som √§r “typiskt kinesiska.” Titta p√• verken fr√•n Thailand, och nu √§r det en “thail√§ndsk” Rauschenberg.

I hans senaste arbeten med en ny al fresco-teknik √∂verf√∂r han romersk mosaik och Venus och d√§r har vi en “italiensk” Rauschenberg – eller kanske ett rauschenbergst Italien? Det samma g√§ller arkeologiske objekt i Turkiet eller Celcius-biblioteket i Efesos. Freskerna fick han id√©n till p√• FN:s Habitat-konferens i Istanbul 1996.

Rubriken ovan √§r Octavio Paz’ i hans hyllningsdikt till RR. Rauschenberg √§r som en k√§rleksfull vind i ansiktet, uppiggande. Du k√§nner den snart framifr√•n, snart i ryggen. Han bjuder motst√•nd och han puffar till Dig.

Om Du inte hinnar till Köln i tid, upplev honom då i Guggenheims nya fantastiska museébyggnad i Bilbao.

Jag lämnar utställningen full av energi, upplyft, genom upplevelsen av kontinuitet och ständig förändring. Rauschenberg må upprepa sig själv konstant, men det är aldrig på samma sätt!

JAN √ėBERG

Robert Rauschenberg – Retrospektive
Museum Ludwig i Köln, 27 juni Р11 oktober 1998
Guggenheim Bilbao Museoa, 20 november 1998 – 7 mars 1999
Katalog med samma titel, 635 sidor

Några hemsidor

Utställningen

Rauschenberg i konsthistoriskt ljus och åtskilliga länkar till kollegor

En handfull Rauschenberg-arbeten, som illustrerar olika uttryck

Oberg # 781

One thought on “En vind kallad Robert Rauschenberg

  1. Tak for et interessant indl√¶g, p√• trods af jeg m√•tte koncentrere mig lidt ekstra nu det ikke var p√• dansk ūüôā

Leave a Reply

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.