En vind kallad Robert Rauschenberg

Skrivit 1998, men det Àr min första och enda konstrecension. Rauschenberg er min favoritkonstnÀr. Han dog den 12:e maj 2008.
Publicerades pÄ Helsingborgs Dagblads kultursida 7 oktober 1998 i en lite kortare utgÄva Àn denna.

”Jag kĂ€nner starkt, grundat pĂ„ mĂ„nga och olika resor och samarbeten, att kontakten mellan enskilda mĂ€nniskor genom konst innehĂ„ller en stark kraft för fred. Konsten Ă€r det minst elitistiska sĂ€ttet att dela med sig av exotisk och vardaglig information och förhoppningsvis lockar den oss in i ömsesidig förstĂ„else som gynnar alla…”

Att Àntligen komma till Köln, gÄ runt Kölner-Domen och in pÄ Robert Rauschenbergs retrospektiva utstÀllning kÀnns som nÀr jag som barn fick den dÀr allra mest önskade presenten pÄ julafton.

NĂ€stan 400 arbeten visas, frĂ„n 1949 till början av 1998, en omskakande – och nĂ€stan för stor – upplevelse av det produktiva livsexperimenterande som alltid fascinerat mig hos honom.

Det Àr en odefinierbar energi och dragningskraft, som jag ocksÄ upplever i Dylans poesi, Mozarts och Beethovens musik och i Gandhis experiment med sanningen.

Upprepningen som innovation

Mozart kan upplevas lĂ€tt och ytligt, underhĂ„llande. Men Mozart gömmer ocksĂ„ dödsfruktan, tragedi, geniets ensamhet, avundskjuka, kamp, som Milos Forman mĂ€sterligt framstĂ€llde det i “Amadeus”.

I varje opus av Mozarts ofantliga produktion finns ocksĂ„ nĂ„got “mozartskt,” som inte gĂ„r att definiera, nĂ„got som gör att bara han kunde ha skrivit sĂ„, oavsett hur olika uttrycksformer han – eklektiskt – spelade pĂ„ och trollade med. Han upprepar sig sjĂ€lv men pĂ„ stĂ€ndigt nya sĂ€tt.

SĂ„ ocksĂ„ med Robert Rauschenberg. Man kĂ€nner lĂ€tt igen det “rauschenbergska” över dessa nĂ€stan 50 Ă„r, nĂ„gonting gĂ„tfullt med fĂ€rgarna, teman, penselns eller blyertspennans snabba rörelser över ytor och den lekande lĂ€tta precisionen. En sublim touch av den evigt förĂ€nderliga och dock samma Rauschenberg.

Löftet

Det första verket, frĂ„n 1949, bestĂ„r av 14 gulnade A4-stora trĂ€snitt med riven kant, samlade lĂ€ngst uppe med hĂ€ftklammer och snören och stĂ€llda pĂ„ högkant. Man kan inte se trĂ€snitten inne i “boken” annat Ă€n i utstĂ€llningskatalogen. Ovan pĂ„ dessa blad sitter ett nĂ„got mindre grĂ„tt papper pĂ„ vilket han skrivit med versaler – lite grann som i sin namnteckning: ”This is the first half of a print designed to exist in passing time.” Och som omslag ett pergamentpapper genom vilket denna text blir lite suddig, försiktig.

UtstĂ€llningskatalogen visar de fjorton smĂ„ trĂ€snitt. Det första trycket Ă€r helt svart, det andra har ett vitt horisontellt streck, nĂ€sta tvĂ„, etc. Det 14:e trycket har 14 streck och Ă€r halvt vitt, halvt svart. Om det Ă€r första hĂ€lften skulle det 28:e slutligen skapa en helt vit yta – kort sagt, den totala transformationen över “den tid som passerar” – förmodligen hans egen livstid.

HĂ€r finns RR’s grundmaterial, gĂ„tfullhet, fĂ€rgerna, det ofĂ€rdiga – allt det, som gĂ„r igen fram till idag. HĂ€r finns – lite blygsamt bakom pergament – löftet om att skapa en ny sorts konst. Inte dĂ„ligt för en 24-Ă„ring som bara fyra Ă„r tidigare sett sin första konstutstĂ€llning och beslutat sig för att bli konstnĂ€r.

NÄvÀl, följ med runt!

Objekten

VĂ€gskyltar, stolar, sopkvastar, cyklar, borrmaskiner och andra verktyg, radioapparater, glödlampor, stövlar, maskindelar, klockor, musikinstrument, badkar, bildĂ€ck, japanska drakar, snören, skrot, lĂ„nade objekt frĂ„n runt om i vĂ€rlden, altardukar, vindmöller, kartongemballage, dörrar, hinkar, Ă€pplen, paraplyer…

Images

HĂ€r finns bilder som sedermera blivit ikoner: Kennedy, rymdfarkoster, Mona Lisa, Abraham Lincoln, apor, indianer (han har sjĂ€lv Cherokee-rötter), Berlinmuren, pansarvagnar, Venus, affischer, husvĂ€ggar, andras fotografier och tavlor, antimilitarism, Buddha och BMW, Dante’s Inferno, amerikansk ikonografi, kroppen, idrottsmĂ€n, Frihetsgudinnan, lĂ„dor, siffror…

Material och tekniker

I sin konst anvĂ€nder sig Rauschenberg av en mĂ„gfald av tekniker som mĂ„lat eller ihopknycklat aluminium, tyger, silketryck, överföring, fresker, fotografi, handmĂ„lning, installationer, collage, ljus, ljud – och pensel. Och fĂ€rger förstĂ„s: svartvitt, monokromer, den totala blandningen, depressiva och livsbejakande fĂ€rgar, universum sjĂ€lvt pĂ„ nĂ„gra kvadratmeter, faste, rinnande, sammanhĂ€ngande och stĂ€nkta/sprutade fĂ€rger, aggressiva och “lĂ€ckra” fĂ€rgkombinationer. Guld, koppar, mĂ€ssing. Kinesisk, thailĂ€ndsk, japansk, chilensk, rysk estetik. Och America everywhere! Fotografi, akryl, papper, glas, vĂ€xtfĂ€rgar och vatten, fotogravyr och ett gammalt blĂ„mĂ„lat bord!

Interesting too?  Forudsigelig Fiasko - ogsĂ„ for Maslows teori

Uttryck

Expansion, interkulturella möten, experiment, “combines”, universalitet, Rauschenberg sjĂ€lv som ett genomgĂ„ende tema, intrycken av varje omgivning som bĂ„de objekt och subjekt; assemblage, ordning ur kaos, kaos ur ordning ibland…rastlöshet, self discovery, reproduktion, transformation, flykt, glĂ€djen över vardagens ting och skönhet, eklekticism ad libitum, vĂ„rdande av det vackras möjligheter, frenetiskt skaparbehov, praktiskt filosoferende om livet…

”Jag Ă€r sĂ„ glad för att vara konstnĂ€r, konstnĂ€rens sprĂ„k fungerar överallt. Inget land Ă€r sĂ„ rikt eller sĂ„ fattigt att det saknar en artistisk kultur. KonstnĂ€rer kan alltid förstĂ„ varandra. Jag kĂ€nner mig lite begrĂ€nsat nu vĂ€rlden har blivit mindre. Men jag Ă€r nu sĂ„ gammal att jag knappast riskerar att inte hitta nytt land, dock mĂ„nen lockar mig…”

Milton Ernest ”Robert” Rauschenberg

Ska fylla 73 den 22 oktober i 1998. Har rötter i Holland, Sverige, Tyskland och USA (Cherokee). Fyller barnkammaren i Texas med ”objekt” och hade mĂ€ngder av djur. Frigör sig som 13-Ă„ring ifrĂ„n sina fundamentalistiskt kristna förĂ€ldrar, nĂ€r han upptĂ€cker att hans passion, att dansa, enligt dem Ă€r synd.
TjÀnstgör i amerikanska flottan 1944-45 och ritar sina kamraters portrÀtt, men förklarar att han inte tÀnkt lÀra sig döda nÄgon; blir omplacerad som teknisk assistent pÄ US Navy neuropsykiatriska klinik i San Diego och arbetar med traumatiserade marinsoldater: antimilitarist och fredsengagemang resten av livet.

1945 gÄr han in pÄ ett konstmuseum i San Diego för första gÄngen i sitt liv och inser att han skulle kunna bli konstnÀr sjÀlv. Numera kanske den erkÀnt mest betydelsesfulla amerikanska konstnÀren sedan 1945, en globalkonstnÀr, grÀnslös i mer Àn en bemÀrkelse och i termer av en nÀstan obegriplig produktivitet.

Inte att det alltid varit lÀtt. Han har visats mest i mindre utstÀllningslokaler, pÄ gallerier snarare Àn pÄ stora museer. Han har, pÄ gott och ont, varit en celebritet i konstvÀrlden sedan han 1964 vann Venedig-Biennalens guldmedalj. SjÀlvfallet stÀller omvÀrlden krav pÄ att hela tiden ska övertrÀffa sig sjÀlv. Och hans senaste arbeten Àr vÀl ocksÄ lite mindre kraftfulla, snabbare, lite souvenir, deja vu.

FredskonstnÀr med ROCI

Rauschenberg fick tidigt pĂ„ 80-talet idĂ©n att resa runt i vĂ€rlden och skapa konst tillsammans med mĂ€nniskor pĂ„ olika platser. PĂ„ 3-4 Ă„r skapar han över 125 stora arbeten, skulpturer, mĂ„lningar, collage – nĂ„gra av hans bĂ€sta, tycker jag. Han kallar projektet Rauschenberg Overseas Culture Interchange, ROCI – det uttalas “rocky” och det Ă€r tillika namnet pĂ„ hans sköldpadda pĂ„ Captiva Island i Florida dĂ€r han mestendels bor och arbetar.

Han fick inget stöd frĂ„n privatpersoner eller företag. Alla tyckte idĂ©n var fĂ„fĂ€ng, överambitiös, sĂ„ han finansierade sjĂ€lv det esta genom att sĂ€lja ut av sin egen konstsamling, donerade arbeten överallt, slutligen ocksĂ„ till National Gallery i Washington. ROCI förde honom förutom till USA till Malaysia, Tyskland, Sovjetunionen, Kuba, Japan, Kina, Tibet, Venezuela, Mexiko och Chile. För Rauschenberg Ă€r fred mera form, nĂ€rvaro, experiment och medvetenhet och en lovsĂ„ng till mĂ„ngfalden – Ă€n ett bestĂ€mt innehĂ„ll eller politik.

En av hans idĂ©er var att erbjuda Pan Am att mĂ„la ett helt flygplan och sedan fĂ„ anvĂ€nda det som officiellt ROCI-plan runt om i vĂ€rlden. Pan Am sade nej tack. ”Tack gode Gud för att de gjorde det. Varje gĂ„ng jag nu stiger ombord pĂ„ ett plan tĂ€nker att ‘det hĂ€r skulle jag inte tycka om mĂ„la!’

Sedan trodde jag att Kodak eller Canon skulle vilja sponsra ROCI. Men inte en enda var intresserad och det var terrific, för om Du verkligen blir avvisad igen och igen sĂ„ tvingas Du arbeta realistisk. Det faktum att vi inte kunne fĂ„ ROCI att rulla ekonomiskt gav det mycket mer heder och integritet. Med undantag för hjĂ€lp frĂ„n vĂ€nner fick vi inte en dime och det skyddade oss frĂ„n mycket kritik.”

Interesting too?  Klaus Rifbjerg (15. december 1931 – 4. april 4, 2015)

Geni med energi

Ta Ă„ret 1985 nĂ€r han var 60. UtstĂ€llning i Madrid. TvĂ„ mĂ„nader med ROCI i Mexico, sex veckor i Venezuela, en mĂ„nad i Chile; donerar pengar till Ă„teruppbyggnaden av ett museum dĂ€r efter en jordbĂ€vning, besöker koppargruva i Antofagasta, antar koppar och mĂ€ssing som grund för nya fotosilketryck – “Copparheads”-serien uppstĂ„r. Kopparn symboliserar hans solidaritet med gruvarbetarna och deras kamp mot Pinochets diktatur. Hemma igen, ABC tv-program om Konstens desintegration; sex veckor med Roci i Venezuela. Tar emot diverse utmĂ€rkelser. Tre veckor med ROCI i Kina dĂ€r över 300 000 ser hans arbeten, skapade pĂ„ ort och stĂ€lle. I Kina talar man om konsten före och efter Rauschenbergs besök! Sen tre veckor i Tibet med ROCI. Donerar konstverk och videoutrustning till tibetanska konstnĂ€rer. Stor utstĂ€llning hemma i Houston…Etc.

Till skillnad frĂ„n kollegan Jasper Johns, som Ă€r begrĂ€nsningens, fördjupandets, psykosymbolikens mĂ€stare, slĂ„r Rauschenberg med ett stort leende ut med armar och ben, rastlös som en Gandhi som experimenterade med sanningen. Han Ă€r en rastlös nomad, en god forskare och generalist. “Jag jönsar inte runt med det omedvetna,” sĂ€ger han.

Han har kul – och han fruktar att vĂ€rlden pĂ„ ett eller annat sĂ€tt ska försvinna. Genom att reproducera vĂ€rlden gör han förmodligen bĂ„de den och sig sjĂ€lv lite mer odödliga. Han kan inte lĂ„ta bli. Livet Ă€r att (Ă„ter)skapa, hela tiden. Utan att stĂ€ndigt vara pĂ„ vĂ€g skulle han falla död ner i diket. NĂ€r han började pĂ„ ROCI förklarade han ocksĂ„ att om han skulle dö mitt i det, sĂ„ var projektet slut.

“Överallt dĂ€r jag arbetar handlar det om insikten att “det Ă€r hĂ€r du Ă€r. Man kan bara lyckas med att fĂ„ mest möjligt ut av tiden om man arbetar med flest möjliga saker samtidigt och inte begrĂ€nsar sig till en enda.”

GrÀnslöshet

Det makalösa Ă€r, tror jag, Rauschenbergs förmĂ„ga att bevara nyfikenheten och glĂ€djen, att manifestera sig och Ă„terskapa sig sjĂ€lv genom omgivningen. Ta hans arbeten frĂ„n Kina – det Ă€r han helt igenom med med images, skrifttecken, objekt, rörelser och fĂ€rgval som Ă€r “typiskt kinesiska.” Titta pĂ„ verken frĂ„n Thailand, och nu Ă€r det en “thailĂ€ndsk” Rauschenberg.

I hans senaste arbeten med en ny al fresco-teknik överför han romersk mosaik och Venus och dĂ€r har vi en “italiensk” Rauschenberg – eller kanske ett rauschenbergst Italien? Det samma gĂ€ller arkeologiske objekt i Turkiet eller Celcius-biblioteket i Efesos. Freskerna fick han idĂ©n till pĂ„ FN:s Habitat-konferens i Istanbul 1996.

Rubriken ovan Ă€r Octavio Paz’ i hans hyllningsdikt till RR. Rauschenberg Ă€r som en kĂ€rleksfull vind i ansiktet, uppiggande. Du kĂ€nner den snart framifrĂ„n, snart i ryggen. Han bjuder motstĂ„nd och han puffar till Dig.

Om Du inte hinnar till Köln i tid, upplev honom dÄ i Guggenheims nya fantastiska museébyggnad i Bilbao.

Jag lÀmnar utstÀllningen full av energi, upplyft, genom upplevelsen av kontinuitet och stÀndig förÀndring. Rauschenberg mÄ upprepa sig sjÀlv konstant, men det Àr aldrig pÄ samma sÀtt!

JAN ØBERG

Robert Rauschenberg – Retrospektive
Museum Ludwig i Köln, 27 juni – 11 oktober 1998
Guggenheim Bilbao Museoa, 20 november 1998 – 7 mars 1999
Katalog med samma titel, 635 sidor

NĂ„gra hemsidor

UtstÀllningen

Rauschenberg i konsthistoriskt ljus och Ätskilliga lÀnkar till kollegor

En handfull Rauschenberg-arbeten, som illustrerar olika uttryck

Oberg # 781

JO

Welcome to my official personal home. I'm a peace researcher and art photographer.

1 Comment

Leave a Reply

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Next Story

Danmarks foragt for de humanitĂŠre love

Latest from BĂžger og kunst

%d bloggers like this: